Earth is the cradle of humanity, but one can not live in a cradle forever.       - Konstantin Tsiolkovskij
www.ellaspace.com
Marsforskning
Publikationer
Ella
CV
Föredrag
Expedition Svalbard

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

    

      Kontakta Ella 

 

Under 2004-2008 var jag tjänstledig från Flygvapnet för att doktorera vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna där jag forskat om planeten Mars. Den 1/2-2008 disputerade jag vid Luleå tekniska universitet och försvarade min avhandling med titeln:

Mars: Plasma Environment and Surface Hydrology

IRFs pressmeddelande finns att läsa här. Kika gärna in på ESAs svenska sida också.



Under hösten 2006 och våren 2007 gästforskade jag även vid Space Sciences Laboratory i Berkeley, USA och samarbetade med forskare vid NASA Ames Research Center.



Under mina doktorandstudier har jag bland annat analyserat de partiklar som solvinden eroderar bort från atmosfären på Mars, för att kunna bestämma vilka sorters joner som försvinner ut i rymden. Det här gjorde jag genom att titta på data från det svensk-ättade instrumentet ASPERA-3 som sitter på den europeiska satelliten Mars Express. Jag analyserade även data från instrumentet MAG/ER på den amerikanska satelliten Mars Global Surveyor.



Studien är viktig för att få en förståelse för Mars utveckling i solsystemets historia. Genom noggranna kartläggningar av ytan har flera upptäckter gjorts som tyder på att det en gång i tiden fanns vatten på Mars. För att vatten ska hålla sig flytande så måste atmosfären ha varit betydligt tätare än vad den är i dag. Det här innebär att stora delar av atmosfären har försvunnit. Det kan bland annat ha berott på stora meteoritnedslag i början av solsystemets historia som gjorde att ansenliga delar av atmosfären slungades ut i rymden. Mars har idag heller inget eget magnetfält vilket gör det lättare för solvinden att penetrera djupare ner i atmosfären och på så sätt föra med sig delar av den ut i rymden.





Jag har även studerat vattenrelaterade geologiska formationer på Mars, bäckraviner. Dessa tros ha bildats då vatten från underjordiska vattenreservoarer sipprat ut på sluttningar. Vattnet har gjort att slänterna har eroderats där stora alkover, kanaler och sedimentlager har bildats. Genom att studera dessa bäckraviner kan forskarna få en bättre förståelse för hur och när de bildades. Dessa platser utgör även mål för kommande bemannade resor till Mars.

 



Jag har fått den äran att deltaga som besättningsmedlem (navigatör, teknisk ansvarig och ställföreträdande chef) i simuleringar vid Mars Desert Research Station (MDRS) i Utah, USA, och vid Mars Arctic Research Station (FMARS) uppe i Kanadas Arktis, där förberedelser inför kommande bemannade resor till Mars görs. Där kan forskare, ingenjörer, läkare och psykologer testa nya koncept som ska vara till hjälp för kommande Marsonauter.

 

 

                                       

  www.irf.se

 

 

 

 

 

 

www.marssociety.org